Sitter och funderar på det här med distans förhållanden, min personliga åsikt är att det aldrig skulle funka för mig, för mig är kärlek en nära och varm relation till någon. Säger grattis till er som lyckats verkligen.
Det gör så jävla ont att min älskade älskade vän ska finnas på i princip andra sidan sverige. Men på ett sett är det skönt är inte redo än, måste bli starkare i mig själv för att kunna vara stark med någon annan.

Ja jag skulle hoppa om du gjorde det, ja jag vill dela min livserfarenheter med dig, det är bara dig som jag vill ha.

Känns som om jag bara är en player, en som spelar och alltid vill vara den tuffa.Jag är långt i från den personen  jag vill vara,men det kanske är i den rollen jag passar.