Man måste gå framåt för att kunna se bakåt, samtidigt som det som har varit inte går att ändra på. Även om det i bland kan vara jobbigt och svårt, när allt skiter sig, men på något sätt måste man igenom det, man måste igenom det som känns svårt och svart, man måste för att efter mörkret kommer ljuset, som det så fint heter. Men om mörkret förblir kvar en längre tid och allt bara känns skit, vad ska man då göra?

Jag är  en jävla funderare som kan fundera sönder varje minsta grej men samtidigt som det är det värsta som finns, så finns det också stunder där det kan vara till nytta.Även om jag i princip anarlyserar sönder allt som sagt, så tror och hoppas jag på att jag är en bra vän som lyssnar och försöker hjälpa folk när dom mår dåligt, i bland kan jag fundera på vart den vännen finns för mig, i bland kan jag bara behöva en vän som kan förstå utan att man behöver säga så mycket.

Just nu är allt bara sjukt tomt, gör fel beslut och sårar folk jämt, vet inte vad jag ska säga eller göra för att allt ska bli bra igen. känns så fruktansvärt fel.


vet inte varför jag skriver det här, skönt att få ur sig sina tankar.

en ensam mans förlust är en annans vinst...